Den svenska säkerhetspolitiken har genomgått stora förändringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen är att undersöka om synen på användning av det militära maktmedlet har förändrats i takt med den säkerhetspolitiska omställningen.Uppsatsen antar karaktären av en innehållsanalys, med utgångspunkt i den Strategiska hierarkin och fyra konstruerade jämförelsedimensioner: mål, medel, metoder och hot. Två försvarspropositioner analyseras, från år 1982 och år 2008. Undersökningen visar att både hotbild och den förändrade säkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förändrad syn på det militära maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för användning i krig har minskat, till förmån för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel..

Uppsatsen tar upp huruvida det är hierarkin som gör organisationer trögrörliga och auktoritära eller om det finns en annan förklaring..

Propositionen Ett användbart försvar från 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet ? ersättningen blev vad som kommit att kallas en ?solidaritetstrategi?. Parallellt med denna strategiska omläggning har omfattande förändringar skett på andra områden inom säkerhetspolitiken, bl.a. i det att värnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden är inte självklara.

Syftet med uppsatsen är att utröna om, på vilket sätt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig åt mellan ett kunskapsintensivt tjänstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgångsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie där insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkäter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjänsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjänsteföretagets vision, affärsidé, kultur och värderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utsträckning.

I den här uppsatsen jämförs Försvarsmaktens sätt att fatta strategiska beslut med några av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstå logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels från litteratur inom områdena, från intervjuer samt i viss mån från myndighetsdokument. .

Strategiska beslut kan för många företag vara en problematisk process. En beslutsfattare måste ta hänsyn till flera olika faktorer innan denne fattar sitt beslut. Uppsatsen syfte är att identifiera och analysera hur faktorer såsom: långsiktiga mål, osäkerhet, omgivning, information och produktinnovation påverkar beslutsfattare in de strategiska besluten och dess processer. Den empiriska studien genomfördes med hjälp av en fallstudie på ett nystartat innovativt avknoppningsföretag. Intervjuer och observationer genomfördes med de huvudsakliga beslutsfattarna i företaget.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Uppsatsen handlar om golfklubbsbranschen och klubbarna strategiska arbete. Problematiken i branschen är att måttet på framgång skiljer sig åt mellan de olika aktörerna. Syftet är därför att analysera det strategiska arbetet i de olika grupperingar som finns inom golfklubbsbranschen, samt att beskriva hur klubbars syn på framgång påverkar detta arbete. Genom egna erfarenheter har uppsatsen växt fram ur empirin. Empirin består av två olika perspektiv dels aktörsperspektivet då vi intervjuat golfklubbsansvariga och dels expertperspektivet där vi intervjuat en expert.

De har blivit allt vanligare att företag samarbetar i nätverk då konkurrensen på marknaden ökat. Strategiska SME-nätverk används ofta av små och medelstora företag för att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats är att förklara hur företag i strategiska SME-nätverk kan arbeta för att uppnå gemensamma mål samt vilka problem och möjligheter som kan uppstå i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi gjort en fallstudie av nätverket Trähus Aurora Borealis där vi intervjuade sex av de deltagande företagen. Utifrån denna undersökning drar vi slutsatsen att engagemang är en avgörande faktor för att ett nätverk ska fungera.

De har blivit allt vanligare att företag samarbetar i nätverk då konkurrensen på marknaden ökat. Strategiska SME-nätverk används ofta av små och medelstora företag för att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats är att förklara hur företag i strategiska SME-nätverk kan arbeta för att uppnå gemensamma mål samt vilka problem och möjligheter som kan uppstå i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi gjort en fallstudie av nätverket Trähus Aurora Borealis där vi intervjuade sex av de deltagande företagen. Utifrån denna undersökning drar vi slutsatsen att engagemang är en avgörande faktor för att ett nätverk ska fungera.

Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut på Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har använts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi ämnar studera i vilken grad som Biovitrum använt sig av de tre strategiska synsätten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tänkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lämpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida revisorer, från befattning revisorsassistent till delägare, på revisionsbyråer i Sverige upplever att arbetsplatsen är hierarkisk samt hur de ställer sig till den hierarkiska strukturen. Vidare är syftet att undersöka huruvida hierarkin påverkar revisorns professionalism. Metoden har en kvantitativ inriktning med en deduktiv ansats. Examensarbetet består av åtta hypoteser. Information till studien samlades in genom en webbenkät.

Problemformulering: Hur ser IGS strategiska process ut och vilken strategisk position har de idag?Hur påverkas företaget av en föränderlig omvärld?Syfte: Utredningens syfte är att studera och analysera IGS strategiska process samt undersöka hur applicerbara de tre strategiska synsätten är på fallföretaget ifråga. Vi har även för avsikt att se hur stor effekt den föränderliga omvärlden har på företaget. Med detta som utgångspunkt ämnar vi komma fram till förslag på en modell som visar IGS strategiska position.Metod: Vi använder oss utav en kvalitativ fallstudie. Det metodiska angreppssätt vi valt är den abduktiva ansatsen.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons styrmodell samt betydande ägandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.